Välkommen till Re:Kult

Vi lever i en historielös tid. Men samtidigt är dåtiden alltid så närvarande. Vår paradoxala, postmoderna och pastichfyllda samtid är ömsom högst kontemporär och nyskapande, ömsom så tillbakablickande att tid och kontext suddas ut.

Kanske är det en rebellisk motreaktion. Mest sannolikt är det bara en, ursäkta uttrycket, “produkt av sin tid.” Människan har till slut moderniserat sig till den grad att det moderna är överflödigt, det saknar spänning, det är lika tillgängligt som vilket historiskt dokument från det senaste århundradet som helst. Orsaken heter som så oftast internet.

Men går det att sätta fingret på vad som just nu sker? Hör allt ihop? Är retromanin enbart en trend i sig och kommer våra blickar snart åter att riktas framåt, mot samtiden och framtiden? Vi har att göra med en sällan skådad vurm för det som varit i den magnitud som nu är. Vi behöver ta oss tillbaka till renässansen för att, just det, hitta någon större renässans av en svunnen estetik. Då gick man tillbaka hundratals, tusen, år. Nu blickar vi tillbaka drygt ett decennium. Samtidigt som decennierna vattnas ut, omtolkas och återuppfinns, som ett floddelta där de gemensamt mynnar ut i vår samtid. Historielöst?

Och paradoxen fortsätter, tänker du kanske. Nu försöker han presentera ett webbaserat magasin vars syfte är att fånga en generation som så tydligt rör sig bort från det digitala. Det är en osanning, svarar jag då. Det är här vi rör oss och det är här vi verkar. Vi är precis lika historielösa och historiefyllda på en gång. Och nu har du alla dina intressen samlade på samma ställe. Musik, litteratur, fotografi. Skrivmaskiner, porslin, art deco. Listan kan göras lång när Re:Kult tar sig an vår tids dåtid. Vi vill utbilda, informera och inspirera. Vi vill att du gottar dig i gamla, liksom nyfunna intressen. Ständigt med ett perspektiv som oförvånat ser på den revival du tar dig an, för det utrotningshotade intresse du håller vid liv. 

Vintage och retro är ord som gör sig överflödiga. Detta är ju det nya nya. Det gamla alltså. Ja, du fattar.

Läs, titta och lyssna med glädje.

Text: Jacob Ohlsén, chefredaktör.

Illustration: Alexandra Severinson

xxxyx