Krönika: Jazzens historia, mode & estetik


Jazz, en musikgenre som länge betraktats som musik för en äldre generation men som musikskribenterna på Re:Kult spår vara påväg tillbaka igen.


Den brittiska musikscenen har tydligt visat på jazzens uppsving. Förra året blev gruppen Ezra Collective historisk som den första jazzakten att vinna Mercury Prize. Sångerskan Raye har fått sitt stora genomslag när hon valde att gå från elektronisk dansmusik till ett mer klassiskt jazzinfluerat sound. Hon blev även en av de mest prisade artisterna på den brittiska Grammisgalan med hela 6 priser under en kväll, bland annat för “Årets Album”. Mycket inom populärkulturen och specifikt inom popmusiken och lofimusiken börjar det nu synas tydliga tecken på influenser från jazz. Det upplever iallafall vi.


Musiklyssnandet

Det finns ingen forskning eller statistik på hur många som lyssnar på just jazz idag. Från rock ’n’ roll till hip-hop, från punk till pop, har människor konsekvent omfamnat musik som uttrycker deras unika identitet och känslor. För många är det att ha en helt annan musiksmak än sina föräldrar eller kompisar, inte bara ett uttryck för individuell smak, utan också ett sätt att markera sin egen självständighet och frigörelse från andras inflytande. Men samtidigt som musik kan vara ett sätt att skilja sig åt, kan den också vara en källa till samhörighet och gemenskap med andra som delar samma musiksmak. Man bildar sina egna subkulturer och grupper baserade på musikpreferenser, och att dela en gemensam kärlek till viss musik kan skapa starka band och vänskapsrelationer. Musik blir på så vis ett uttryck för individuell frihet och självständighet, och en påminnelse om den kraft som musiken har att forma våra liv och identiteter.


Jazzens historia

Jazzens historia i Sverige går tillbaka till tidigt 1900-tal när den först introducerades genom skivor och turnerande musiker från USA. Under 1920-talet började svenska musiker skapa sin egen jazzmusik, influerad av amerikanska stilar men också med unika svenska drag. Under 1930- och 1940-talen blev jazzmusiken populär i Sverige och flera legendariska svenska jazzmusiker och band bildades, som exempelvis Thore Ehrling och Alice Babs. Under andra världskriget blev jazz en symbol för motstånd mot nazismen. Efter kriget fortsatte jazzens popularitet att växa i Sverige, och fler musiker och band började experimentera med olika jazzstilar, inklusive bebop och cool jazz. Under 1960- och 1970-talet växte den svenska jazzscenen ytterligare, och många internationellt erkända musiker som Jan Johansson och Monica Zetterlund framträdde. Sedan dess har jazzscenen i Sverige fortsatt att utvecklas med en mängd olika stilar och influenser, från traditionell jazz till fusion och experimentell jazz. Idag fortsätter Sverige att vara en viktig del av den globala jazzgemenskapen med många talangfulla musiker och levande jazzscener runt om i landet.


Jazzens estetik

Jazzmode, med sitt djupa rotade arv i jazzens rika historia och kultur, hyllar ofta retro och vintage. Den eleganta estetiken kommer ifrån jazzens tidiga era, särskilt på 1920- och 1930-talet. Retro och vintage är centrala teman, med många jazzentusiaster och musiker som omfamnar kläder från tidigare decennier och blandar retroinspirerade detaljer i moderna outfits. Afrikansk-amerikansk kultur har också en betydande inverkan, vilket syns i användningen av afrikanska mönster, färger och textilier. Svart kan beskrivas som en signaturfärg, symboliserande både elegans och tidlöshet. Och komfort och rörlighet är viktigt, med kläder som tillåter fri rörelse på scenen under jazzens improvisationer. Sammantaget är jazzmode en unik sammansmältning av retroinspirerade stilar, vintagekläder och personligt uttryck, som hedrar jazzens rika arv med en touch av modern kreativitet. 


Jazzklubbar i Sverige

Att ange ett exakt antal jazzklubbar i Sverige är lite knepigt eftersom det kan variera över tid och beroende på definitionen av vad som räknas som en ”jazzklubb”. Det finns flera etablerade jazzscener och klubbar runt om i landet, särskilt i de större städerna Stockholm, Göteborg, och Malmö. Dessa platser erbjuder regelbundet livejazz och är ofta centrala för den lokala jazzgemenskapen. 


Stockholm

Fasching

Glenn Miller Café

Stampen

Lilla Wien


Göteborg

Unity Jazz

Utopia Jazz

Nefertiti
Wauxhall Jazz


Malmö

Bullret Jazzklubb 

Hot House Jazz

Jazz i Malmö


Om jazzen verkligen är påväg tillbaka eller bara har fått ett tillfälligt uppsving återstår att se. Men, får Re:Kults musikskribenter ge sin personliga syn tror vi stenhårt på en jazz-boom. Vi kan ha fel, men blir 2024 jazzens år vet ni vart ni hörde det först!


Text & foto: Edith Lindoff

Text & foto: Lukas Eriksson

Text & foto: Sara AlChaar

xxxyx