Alltid nostalgi

Det var bättre förr, eller? Nostalgi är något som finns inom oss alla men är det ett nytt fenomen. Romantiserade människorna under Sveriges stormaktstid vikingarna? Eller är nostalgin ett nytt koncept som vi kostar på oss att känna?

Ordet nostalgi uppkom redan 1678 av Johannes Hofer. Då förknippades ordet med sjukdomen “hemlängtan” som soldater kunde få när de var på fält. Idag har ordet till viss del samma betydelse men det går ofta hand i hand med en form av romantisering av det förflutna. 

Ett exempel på detta är hur människor idag romantiserar och förfinar bilden av hus från förra sekelskiftet.

– Många människor förknippar sekelskifteshus med högt i tak, stuckaturer och massa ljusinsläpp. Man vill att det ska vara anpassat för dagens standard, säger Emerentia Leifsdotter Lund, husägare.

Emerentia bodde och renoverade tillsammans med sin familj ett sekelskifteshus. Under fem års renovering förvandlades det gamla huset i Örgryte till ett modernt och tidstroget hem. 

– Vårt hus var rött med vita knutar, det hade en lite grusgång och äppelträd. Precis som man tänker sig att det ska vara, säger hon.

Efter fem år kände hon och familjen att de inte orkade mer och valde att sälja huset då familjen hade växt ur det.

– Att sekelskifteshusen är ljusa, stora och praktiska är en romantiserad bild. Ofta är de mörka och murriga med dålig planlösning, säger hon.

Trots att nostalgi och en romantisering av det förflutna känns väldigt tidstypiskt för dagen så är det inte ett nytt fenomen.  

– Nostalgi har alltid funnits, det är framför allt minnen som ger individer en trygghet i en föränderlig värld, säger Heiko Droste, historiker vid Stockholms universitet. 

Idag är sekelskiftet mellan 1800 och 1900-tal väldigt populärt men människor under denna tid kollade också tillbaka på tidigare tidsepoker för inspiration och trygghet.  

– Under 1800-talet var det väldigt populärt att bygga i medeltida stil och under 1700-talet när man hittade pompei skulle allt byggas i romersk stil, säger han.

Nostalgi kommer och går bland människor beroende på hur människans samtid ser ut. En säker tid med ett tydligt fokus på framtiden skapar mindre nostalgi hos människan. 

– Efter medeltiden kom ungefär 300 år där allt skulle vara nytt och framtiden var bättre, som motrörelse till detta växte nostalgi fram hos människor, säger han. 

Dagens teknologiska förändring och oklara framtid är två saker som påverkar dagens människor. Heiko Droste tycker att dagens partier saknar en ideologi som belyser framtiden, han menar på att allt fokus ligger på nutiden. 

– Jag tror att anledningen till att folk blickar tillbaka på det förflutna för trygghet så mycket som man gör idag, är för att vi lever i en oviss tid där framtiden och utvecklingen är oklar, säger han.