Vad tänker du om mig om jag säger att jag brukar sitta och virka framför TVn på kvällarna? Är jag kanske en liten tant i en fåtölj med en halvfärdig mormorsrute-filt i knät? Så hade nog de flesta personers tankebanor gått för några år sedan. Men idag har många en annan bild av personer som sysslar med handarbete. För idag är det en trend.

I en lägenhet i Högsbohöjd med blommande körsbärsträd utanför fönstren bor Hanna Tinnerholm. Känslan i hennes vardagsrum påminner om att vara i naturen. Fönstren pryds av massor av krukor med palettblad. På väggen bredvid hennes soffa finns en pinne uppspikad. På den hänger små garnnystan i trådar. Det ser ut som en inredningsdetalj, men är också resultatet av hennes största intresse och jobb. På vardagar pluggar Hanna en master i geologi. Men när tiden finns och under sommaren virkar hon, skriver mönster och säljer dem. Det är inte bara ett intresse, utan i vissa perioder är det ett heltidsjobb som betalar bra. 

– Jobbet går i princip ut på att jag får en idé. Den kan utgå antingen från att jag känner att jag saknar ett plagg i garderoben, eller att jag ser någon på stan och känner att ett sånt plagg vill jag verkligen ha och jag skulle nog kunna virka en version av det som blir snyggt. 

Från idé till färdigt mönster 

Sedan börjar Hanna skissa och bestämmer vilken typ av garn hon ska använda för plagget.

– Det är mycket matte när man ska göra ett mönster, särskilt när det kommer till att räkna om plagget i olika storlekar. 

Oftast virkar hon och testar plagget på sig själv, samt tar bilder under processens gång för att göra det enklare för andra att följa mönstret. 

– Sen börjar jag lägga upp lite på Instagram för att marknadsföra och så brukar jag ha testercalls. Det innebär att jag lägger upp ett inlägg och frågar om någon vill testa mitt mönster gratis och recensera det. En testperiod kan variera mellan 3-10 veckor beroende på hur stort plagg det är. 

Vikten av sociala medier 

Från idé till ett färdigt mönster kan det ta mellan två månader till ett år. Men för att få ett mönster som säljer behövs mycket tid läggas på marknadsföring. 

– Man måste vara väldigt aktiv på sociala medier, och tyvärr måste man hänga med i alla trender. Till exempel måste man göra reels på Instagram för att man ska nå ut. Ibland är det kul, men ibland är det jobbigt. Det räcker inte med att man virkar bra. 

Märker du skillnad om du inte har lagt upp på ett tag? 

– Ja, jättestor skillnad. Tyvärr är det så att om jag är väldigt aktiv och lägger upp bilder varje dag, och även storys och videor, då kommer jag sälja mycket mer mönster. Folk kommer se mig på Instagram och då förhoppningsvis gå vidare till min Etsy.

En orsak till att fler unga börjat virka och sticka tror Hanna beror på att många i hennes ålder lägger mycket tid på sociala medier. Att sitta med telefonen mycket ser hon som något negativt, men också positivt eftersom det är där man kan få många idéer. 

– Folk har nog en bild av att virkning är sånt som mormor och farmor gör, och att det är små dukar, gardiner och mormorsrutor. Men om man då ser på Instagram och Tiktok att man kan göra moderna kläder och inredning så lockar det nog mer.

“En himla bredd” 

I en liten garnaffär på Avenyn pryds skyltfönstret av stickade och virkade plagg, väggarna täcks av hyllor med garn och knappar och vid kassan står två tonårstjejer som betalar för fyra ljusgröna garnnystan.

Linda Skrubbe äger affären och håller med om att intresset för handarbete ökat kraftigt. 

– Det är inte bara små tanter som sitter och stickar idag, utan det är en sån himla bredd på det som du ser, säger hon och nickar åt entrén som tjejerna nyss gått ut genom. 

Orsaken till “hypen” är även enligt henne just sociala medier. 

– TikTok, Snapchat, Youtube, Instagram, you name it. Det tilltalar så himla mycket. Det ser lite poppigare ut än vad det gjorde för 10 år sedan. Just nu finns det en dansk designer som heter PetiteKnit, som har blivit stor över hela världen. Hon har ett annat snitt som tilltalar den som inte har stickat innan. Det är inget fel på att sticka lusekoftor, men man kan också virka en bikini eller en strandväska.

Pandemin hjälpte till 

Linda har behövt anpassa sitt sortiment i garnbutiken efter vad som trendar bland unga.

– Man måste ju anpassa sig till det som är inne. Och nu är det ju till exempel med mohairen i olika grovlekar. Så mycket mohair hade jag inte köpt in helt enkelt, om det inte hade varit för den här PetiteKnit-designern.

Pandemin verkar också ha varit en anledning till att fler testade på handarbete, eller tog upp den halvfärdiga stickade tröjan igen. 

– Ja, pandemin hjälpte ju faktiskt till. Det låter inte så kul kanske, men det blev så mycket skärm, skärm, skärm hela tiden. Folk kände väl att de inte orkade sitta med telefonen hela dagarna, och att det var skönt att producera någonting. Och det är inte bara unga, utan det finns de som inte stickat på 20-30 år som satt hemma, uttråkade, och tog upp stickningen igen. 

Trenden höll i sig och kunderna strömmar fortfarande in hos Linda.

– Det är mycket mycket mer kunder nu än vad det var för tre till fyra år sedan, och stammisarna har blivit många fler och de kommer hit flera gånger i veckan. 

Tidskrävande arbete 

Ökningen är inte bara bra för butikerna, utan även för individen, tycker Hanna. 

– Jag tycker att det är jättekul att så många virkar! Jag tror att alla mår bättre av lite hantverk. Det är också bra att man får en bild av hur mycket arbete det ligger bakom ett plagg.

”Det finns inga maskiner
som kan virka”

Hon säljer inga av de plaggen hon virkar. Orsaken till det är helt enkelt att det tar för mycket tid.

– Jag säljer bara mönster. Hade jag valt att sälja fysiska plagg så hade jag behövt ta en hög kostnad för dem. 

Ett linne kan tar ungefär två dagar för Hanna att virka. Alltså cirka 16 timmars arbete. 

– Tar jag då 100 kronor i timmen så hade jag behövt ta 1600 kronor bara för timkostnaden. Sen har vi allt material och om man kanske vill tjäna lite extra. Så det är inte hållbart egentligen. 

Hanna tror att väldigt få förstår att ett virkat plagg behöver kosta så mycket. 

–  Om man går på H&M så kostar ett liknande linne 50 kronor. Men om man då får sitta och virka det själv för hand så kanske man inser att det ligger så mycket arbete bakom det.

Hon förklarar att riktiga virkade kläder kan inte massproduceras med hjälp av maskin, men att företag ofta gör stickade plagg, som ser ut som att de är virkade. 

– Det finns inga maskiner som kan virka. Men det är lite sjukt för ibland säljs riktiga virkade plagg i butik också och de kanske kostar runt 300 kronor. Då kan man ju fundera över hur lite den personen som gjorde plagget faktiskt blev kompenserad med tanke på arbetet han eller hon lagt ner.

Färga garn 

Hanna går fram till pinnen med nystanen och berättar att hon på senare tid intresserat sig för att färga garn av naturliga material, såsom olika sorters blad och växter. 

– Man kan egentligen ta vad som helst och koka upp så att färgen släpper och sen lägger man i garnet. På varje nystan hänger jag små etiketter där det står när de färgats och vad de färgats med. Detta har jag till exempel färgat med rödlöksskal och det här med björklöv, säger hon och håller i två snarlikt gröna garner.

“Inte bara mormorsrutor”

Anledningen till att Hanna började virka är till stor del hennes gammelfarmor.

– Hon lärde mig att virka när jag var liten, kanske runt sju år. Jag tyckte inte om det jättemycket då egentligen. Men sen virkade jag lite mer på syslöjden och på gymnasiet fick jag för mig att jag skulle virka min balklänning till studenten. Innan det hade jag inte virkat så avancerat, så resultatet blev kanske lite dåligt, men ändå helt okej. 

Virkningstrenden märks inte bara av hos garnbutikerna och på sociala medier, utan de virkade plaggen tar även mer och mer plats på catwalken. Mode- och skönhetssajten Damernas Värld har under de senaste åren rapporterat om att allt fler virkade plagg, såsom klänningar, toppar och bikinis, har fått ta plats på bland annat Copenhagen Fashion Week. 

”Jag insåg att det inte måste vara endast
mormorsrutor och stora tröjor.”

Hanna insåg också på senare tid att man kan virka massor av olika plagg som är både snygga och trendiga. 

– Jag insåg att det inte måste vara endast mormorsrutor och stora tröjor. Så jag fortsatte virka linnen och toppar efter det och sedan dess har det bara fortsatt. 

Hanna startade sitt instagramkonto för att visa familj och vänner hennes olika virkningsprojekt. Tanken var inte att kontot skulle bli så stort och att det skulle bli ett företag av det. Hon virkar bara kläder som hon själv tycker är snygga och ibland blir de mönster, ibland inte. 

– Den här har jag virkat och den kommer säkert bli ett mönster så småningom, berättar Hanna och syftar på den gröna västen hon har på sig. 

Vilket mönster säljer bäst hos dig?

Hanna hämtar en vit hålvirkad skjorta med korta ärmar. Det är mönstret som sålt allra bäst på hennes Etsy-sida. 

–  Jag tror att det är dels för att den är ganska unik, men också för att den passar både tjejer och killar. Sen har jag marknadsfört den på min Instagram väldigt mycket, vilket också hjälpt såklart! Som sagt handlar det inte bara om designen, utan till mycket stor del om sociala medier.